Den svenska företagshälsovården arbetar tvärvetenskapligt. Det finns ingen offentlig finansiering av företagshälsovårdens tjänster utan den bekostas helt av arbetsgivaren.
På marknaden finns det ett stort utbud av företag som på olika sätt erbjuder ”företagshälsovård”, men bara drygt 100 av cirka 600 företagshälsovårdsföretag/organisationer uppfyller de kompetens- och kvalitetskrav som krävs för att vara medlemmar i branschföreningen Sveriges Företagshälsor.
Peter Munck af Rosenschöld är vd för Sveriges Företagshälsor och förklarar att organisationen är den enda aktör på marknaden som kvalitetssäkrar inom företagshälsovård.
– Företagshälsovården är en expertresurs som består av olika samverkande specialister inom arbetsmiljö samt fysisk och psykisk hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. En mycket stark strategisk kompetens som har arbetsgruppen och organisationen som utgångspunkt i sitt arbete, säger Munck af Rosenschöld. Det är den kompetensen vi kvalitetssäkrar.
Företagshälsovården har en viktig stödfunktion ur ett samhällsperspektiv. Munck af Rosenschöld påpekar att arbetsplatsen är en mycket gynnsam arena för att arbeta med folkhälsan. Han vill se ett stärkt samarbete mellan primärvården och företagshälsovården, samt se ökad kunskap hos våra politiker om sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa.
– Inte sedan 2013 har det funnits en utbildning för företagsläkare. Idag är snittåldern hos de svenska företagsläkarna 65 år. En företagsläkare har samma specialistutbildning som en läkare inom primärvården men med ytterligare en påbyggnadsutbildning på två och ett halvt år. Inom primärvården jobbar man främst med att bota eller lindra sjukdom. Som företagsläkare ligger fokus på funktions- och arbetsförmåga samt ett förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Företagshälsovården bidrar med mycket bred kompetens som täcker in det komplexa område som arbetsmiljö handlar om, alltifrån ergonomi, beteende- och hälsovetenskap till medicin, teknik och digitalisering, på individ- grupp- samt organisationsnivå. En verksamhet som i samverkan med arbetsgivaren ger möjligheten att skapa hållbara och effektiva företag samt organisationer som är attraktiva för personal och medarbetare.
– När den här kompetensen saknas inom ett företag kan vi se att mycket av lösningen läggs på individen. Exempelvis att en stressad och utarbetad undersköterska skickas på mindfulness-kurs, istället för att man ändrar i organisationen och åtgärdar problemet som orsakar ohälsan. Ta hjälp av en kompetent företagshälsovård som jobbar organisatoriskt istället, annars kommer du få lov att skicka anställda på mindfullness-kurser i all evighet. Problemet är att vi idag generellt sett söker enkla lösningar på komplexa problem, men det finns inte.
Sverige ligger långt fram vad gäller arbetslivsforskning menar Munck af Rosenschöld och verktygen finns för att hantera ohälsa på våra arbetsplatser och i våra organisationer. Det handlar ofta om ledning och styrning av verksamheten. Att det finns ett systematiskt arbete med arbetsmiljöfrågorna och en medvetenhet och ett engagemang på högsta beslutsfattande nivå för att det ska ge effekt så att folk kan få ett långt och hållbart arbetsliv och inte skada sig, bli sjuka eller slita ut sig i förtid.
– Det är lätt att sätta in åtgärder på individnivå för att åtgärda organisatoriska problem. För att göra rätt krävs det en djupare kunskap om hur hälsan påverkar arbetet och arbetet påverkar hälsan.
