Kastanjen grundades 1994 och drivs som en personalägd ekonomisk förening. På skolan går i dag 250 barn i förskola, förskoleklass och grundskola. Det lugna natursköna läget mitt i Slagsta i Norra Botkyrka bidrar till en trygg skolmiljö där elever, lärare och vårdnadshavare trivs. Skolan arbetar efter Freinetpedagogik, uppkallad efter dess grundare – den franske pedagogen Célestin Freinet som under 1920- och 30-talen undervisade barn på den franska landsbygden.
– Eftersom hans elever inte passade in i det moderna samhällets skola utvecklade han en pedagogik som gav dem möjlighet att lära på sådana sätt som passade deras respektive förmågor, berättar Maria Gard, rektor på Freinetskolan Kastanjen.
Pedagogiken bygger på fem centrala begrepp. För det första betonas att handens och hjärnans arbete ska värderas lika. Vissa elever har ett mer teoretiskt sätt att lära medan andra föredrar att arbeta praktiskt, förklarar Maria.
Elevernas demokratiska fostran är ytterligare ett centralt begrepp. Med hjälp av tydliga strukturer för elevinflytande, konkretiserar man den demokratiska processen och visar på samma gång eleverna att deras åsikter och behov är viktiga.
– Våra elever är involverade i alla processer som angår dem. Till exempel har vi klassråd varje vecka och elevledda stormöten en gång i månaden, säger Maria.
På dessa stormöten deltar alla elever som berörs av de frågor som ska diskuteras.
– Vi vuxna fattar aldrig beslut som rör barnen utan att de får vara med och påverka, och samtidigt som vi arbetar konkret namnger och diskuterar vi de begrepp som hör till den demokratiska processen, utvecklar hon vidare.
Det tredje centrala begreppet inom Freinetpedagogiken är det gemensamma lärandet. Man strävar hela tiden efter att även vårdnadshavare ska vara en del av skolans verksamhet och sammanhang.
– Föräldramedverkan är ett av våra viktigaste utvecklingsområden. Vi vill hitta vägar för barnens vårdnadshavare att på enkla sätt kunna involvera sig mer i barnens utbildning, säger Maria.
En modern och medveten skola
Ett annat sätt att uppmuntra det gemensamma lärandet är låg- och mellanstadiets åldersblandade klasser. Ingen klass består av fler än 20 elever och dessa delas ofta in i ännu mindre grupper som är anpassade efter bland annat elevernas behov och undervisningens innehåll.
Ytterligare ett centralt begrepp inom Freinetpedagogiken är att man använder verkligheten som lärobok.
– Vi arbetar väldigt utåtriktat och samhällstillvänt. Antingen bjuder vi in människor utifrån eller också åker vi själva iväg på studiebesök och utflykter, berättar Maria och betonar att skolan inte får vara en isolerad verksamhet utan ska drivas som den självklara del av samhället den är.
Trots de nästan 100 år gamla idéerna är Kastanjen en mycket modern och medveten skola.
– Precis som Freinet arbetar vi mycket med mottagare. Elevernas arbete får inte fastna på klassrummets väggar utan ska visas upp utanför skolan, säger Maria.
Det femte begreppet som karaktäriserar en Freinetskola är rätten till det fria uttrycket. Att bara läsa och skriva är begränsande och passar inte alla elever.
– Det är vår skyldighet att skapa förutsättningar för våra elever att visa sina kunskaper på en mängd kreativa sätt. Till exempel kan det handla om att bjuda in föräldrar till en teaterföreställning om vikingatiden, förklarar Maria.
Man arbetar alltid i gemensamma teman för hela skolan. Lärarna lägger grunden och anknyter temat till läroplanen för att sedan involvera eleverna i detaljplaneringen. Dessa teman är alltid breda för att man ska kunna arbeta ämnesövergripande och för att visa eleverna hur detaljer bildar en helhet.
En skola för alla
Precis som på andra skolor går här barn med olika funktionsnedsättningar. Därför varvar man ett inkluderande arbetssätt med enskild undervisning.
– Vi utgår alltid ifrån att alla barn ska tillhöra en klass och inkluderas på ett naturligt sätt i gruppens arbete, säger Maria men betonar samtidigt att inkludering inte passar alla.
Elever med stora koncentrationssvårigheter kan fara illa i en fri och flexibel lärmiljö. De behöver, enligt henne, tvärtom ofta en mer uttalad struktur i en lugnare miljö.
– Vår skola ska vara en bra skola för alla och därför måste vi i enskilda fall modifiera Freinets idéer, säger Maria.
Gamla elever vittnar om att skolans pedagogik fungerar. De lyckas bra på gymnasiet och visar förmåga att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
– Det är inte ovanligt att våra gamla elever sitter med i olika studentföreningar och samtidigt som de är bra på att samarbete vågar de ta plats och göra sig hörda, säger Maria.
Hon låter märkbart stolt över att hon och kollegorna på Kastanjen lyckats förse sina elever med kunskaper för livet.
