Skola där inget yrke är för smalt

Hantverksakademin i Stockholm är en ganska exklusiv skola. De två program som ges här tar endast in 41 studerande per läsår, samtidigt tillhandahåller skolan utbildning inom yrken som kanske inte är vanligast bland unga.

Här kan man utbilda sig till alltifrån konditor till krukmakare. Alla Hantverksakademins utbildningar är på 400 yrkeshögskolepoäng och ger den studerande en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildningarna tar två år att genomföra och är första steget mot ett gesäll- och därefter mästarbrev.
Det mindre av de två programmen är en specialinriktning mot konditor och pralinör. Hit tar Hantverksakademin in blott sex elever per läsår.

Den större utbildningen är traditionella hantverksyrken där 15 av de 64 möjliga yrkesinriktningarna är representerade vid höstens intag. Åldersspannet är från 22 år och uppåt. Den äldsta eleven är strax över 50 år, berättar Bengt Johansson Mångberg.
– Det är en markant ökning av avsökningar jämfört med förra året, men alla är inte behöriga. Vi hoppas och tror att trenden har vänt och att antalet studerande kommer öka, säger rektorn Bengt Johansson Mångberg.

Förutom att Hantverksakademin erbjuder utbildningar inom en rad specialiserade yrken är även själva utbildningsformen unik. De studerande tillbringar bara en dag per vecka i skolbänken. Resterande tid går de som lärlingar hos redan etablerade hantverkare inom en rad olika yrken, på så sätt knyter de kontakter i arbetslivet redan innan de är examinerade.

– Som lärling har man en mäster direkt knuten till sig. En som verkligen har yrket in i minsta cell och med ett intresse och passion för yrket. Man har sin egen handledare att vända sig till, säger Bengt Johansson Mångberg. 
Samtidigt vet han och övrig personal på Hantverksakademin att deras studenter med största sannolikhet kommer att starta egna företag inom sina professioner. Arbetsmarknaden är tuff och företagen ofta små. Det är just därför som den teoretiska dagen har stort fokus mot företagsekonomi och juridik.

Dessa två ämnen är även ett krav för att en lärling i slutändan ska kunna erhålla först och främst ett gesällbrev och därefter titeln som mäster inom sitt yrke.
– Att ha ett eget företag är inte bara att tillverka sina produkter. Det finns andra krav också, säger Bengt Johansson Mångberg.