På Slättgårdsskolan finns en karta där man märkt ut varifrån barnens alla modersmål härstammar. När man tittar på den blir det väldigt tydligt vilken mångfald som råder här. De många olika nationaliteterna väcker en nyfikenhet hos eleverna.
– Men man är även nyfiken på vuxna. Jag har arbetat i andra skolor som inte har haft det här underlaget och där har man haft en annan inställning till vuxna. Eleverna har lagt märke till oss, men inte velat att vi ska vara så nära. Här känner man skillnad och det tycker jag är härligt, säger Ebon Lundberg Jansson, skolans rektor som har arbetat här sedan 2008.
När Slättgårdsskolan startades 1966 var det i två baracker, dessa har nu rivits och lämnat plats för nya lokaler som är byggda runt själva skolgården. Slättgårdsskolan är ”byggd som en stor kram” som Ebon Lundberg Jansson uttrycker det. Skolbyggnaden omger skolgården, som är försedd med olika spelplaner och bänkar för alla som vill spela schack eller tre i rad.
Dessutom håller fyra fritidspedagoger i turneringar, spel och lekar på rasterna. Verksamheten har resulterat i en markant skillnad när det kommer till mobbning. Eleverna har helt enkelt inte tid för att ställa till det för varandra, de har andra aktiviteter som är mycket rolligare och som håller dem sysselsatta.
– Det har gjort väldigt mycket för den goda anda som vi har här, säger Ebon Lundberg Jansson.
Ytterligare en faktor som bidrar till denna goda anda är det faktum att alla som är knutna till verksamheten, från vaktmästare till föräldrar, är engagerade. Lärargruppen har behöriga lärare och insatta vikarier (inte sällan gamla elever), något som skapar en bra miljö för både lärare och elever.
Under Ebon Lundberg Janssons år som rektor har elevantalet ökat från 376 elever till 542, ett resultat av att F–6-skolan nu har klasser upp till årskurs nio. Sedan 2009, då de första niorna gick ut från Slättgårdsskolan, inbjuds alla elever när de gått ett år på gymnasiet, att komma till skolan och utvärdera sin grundskola, något som har lett till en rad förbättringar.
– Vi lär oss väldigt mycket på det. Det är suveränt, säger Ebon Lundberg Jansson.
De före detta eleverna brukar påtala sammanhållningen, att alla känner varandra och att man känner sig sedd, att man fått bra undervisning i både modersmål, svenska och SO som de främsta fördelarna med skolan.
Skolan ser språkutvecklingen som ett av sina främsta uppdrag. Det handlar om att kunna analysera, fundera över och jämföra språk med varandra.
– Det gäller att ha ett aktivt förhållningssätt kring språket, oavsett vilket ämne vi håller på med. Ta SO till exempel, där kan man fråga sig om man kan uttrycka något på ett annat sätt, om man förstår begreppen och om de heter likadant på elevernas olika modersmål.
På Slättgårdsskolan blir eleverna språkmedvetna och stolta över sin flerspråkighet. Många elever lämnar skolan med minst tre språk – svenska, engelska och modersmålet.
– Ibland är modersmålet flera språk – ett från mamman och ett från pappan. Eleverna är fantastiskt duktiga. För eleverna som bara kan svenska är det också roligt. De får en medvetenhet om andra språk och blir intresserade. Man blir hela tiden alert på språket, säger Ebon Lundberg Jansson.
I något som kallas Elevens val bidrar hela personalstyrkan med sina intressen, allt från finsnickeri och filmkunskap till dans, thaiboxning och matlagning, och eleverna får ta del av det de tycker verkar intressant.
– Själv har jag elva elever från årskurs ett i drama, berättar Ebon Lundberg Jansson.
IT är också ett viktigt inslag på Slättgårdsskolan, som introducerade datorer redan 1996. För att skapa allra bästa förutsättningar för elevernas möjlighet att förbättra sina studieresultat åkte ledningen på studiebesök till en brittisk skola.
– De arbetade via surfplattor och hade all kommunikation med eleverna via dem. Allt de gjorde låg på sajter på nätet, så att föräldrar och elever kunde se vad man gjort och vad som var nästa steg. Det var väldigt transparent, säger Ebon Lundberg Jansson.
Slättgårdsskolan arbetade fram ett eget upplägg där material kan delas mellan elever, lärare och föräldrar. På så vis förenklas kommunikationen avsevärt.
– Man har hela tiden en dialog. När eleverna gick ut i somras kunde vi konstatera att de hade lärt sig mycket mer än vad de tidigare eleverna gjort. Det blir en push från båda håll när lärare och föräldrar kommunicerar, säger Ebon Lundberg Jansson.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Hela 92 procent av eleverna gick ut med gymnasiebehörighet.
IT skapar dessutom nya sätt att lära på och höjer motivationen. Det kan exempelvis vara roligare att lära sig historia genom ett spel än att traggla i en bok. Är det så, så finns det ju ingen anledning att hålla fast vid litteraturen.
– Vi vill att alla ska tycka att det är roligt att lära sig och dessutom kunna titta tillbaks och se sin egen utveckling kunskapsmässigt.
