Folkets Juristbyrå är Sveriges enda juristbyrå med fokus på hbtq-personer

Sedan Folkets Juristbyrå grundades 2017, blir de begärda som ombud i fler ärenden än vad de mäktar med. Juristerna Silas Aliki och Joakim Lundqvist är specialiserade och engagerade i en del av juridiken som få jurister valt att fördjupa sig inom: hbtq-personers rätt till asyl och som målsägandebiträden och ombud i mål om LPT/LVM/LVU, där sexuell läggning eller könstillhörighet är en del av ärendet.

– Behovet för kompetens inom området behövdes när byrån grundades och behovet är lika stort idag. Hptq-personer har ofta en dålig erfarenhet av myndigheter, ett svagt förtroende för polisen samtidigt som man inte vet vem man kan vända sig till för att få stöd och juridisk hjälp, säger Silas.

– Felregistreringar, bristande förundersökningar och dåligt bemötande är långt ifrån ovanligheter, både inom migrationsärenden och brottmål, fortsätter Joakim.

Migrationsverket har en skyldighet att ta särskild hänsyn till hbtq-personers rättigheter och behov under asylprocessen, både i samband med utredningen och vid bedömning av asylskälen. Silas och Joakim har en lång erfarenhet av att hjälpa människor som är på flykt och av rollen som målsägandebiträden. Det kan handla om människor som utsatts för hatbrott, rasistiskt våld eller partnervåld.

– Ofta är de väldigt känsliga och komplicerade ärenden, som kräver ett stort förtroende mellan ombud och klient. Kanske har man blivit torterad eller måste berätta något som man aldrig har berättat för någon annan förut. Av oss krävs ett mycket gott bemötande och kompetens för att klienten ska få förtroende, känna sig trygg och därigenom kunna framföra sin sak, säger Silas.

– När det kommer till ärenden som inkluderar sexuell läggning och könstillhörighet behövs betydligt mer erfarenhet och kunskap än vid till exempel politisk asyl. I partnervåld kan det vara komplicerat inom hbtq-relationer, då polisen till exempel kan ha svårt att avgöra vem som är förövaren, säger Joakim.

Om man har utsatts för ett brott, är det vanligt att man tar kontakt med dem innan man gör en polisanmälan.

– Man vill veta om det går att lita på polisen, hur man ska gå till väga och vilka chanser man har att få rätt. Vi ger alternativ som man får ta ställning till och man kan önska oss som målsägandebiträden om man vill. Det är av yttersta vikt att brottet blir klassificerat rätt hos polisen och man behöver vara medveten hur händelsen ska framföras, säger Joakim.

– Man känner ofta en mycket stor oro, samtidigt som polisen kan ha svårt med att klassificera brottet på ett korrekt sätt. Okunskapen kan påverka anmälningsbenägenheten, utredningen, om anmälan läggs ner och ens möjligheter till en rättvis prövning. Att ha med sig ett biträde blir en trygghet. Vår upplevelse av alla olika typer av utredningarna är att det ofta är nödvändigt att ha någon att vända sig till, vara trygg med och få stöd av i sin berättelse. Man behöver känna att man inte är ensam i detta och att ens ärende behandlas korrekt, fortsätter Silas och tillägger:

– Det finns tyvärr mycket fördomar om hbtq-personer samt okunskap hos handläggare, myndighetsutredare och polisen. Att vi får komma in så tidigt som möjligt, kan till och med vara avgörande för möjligheten att få ett målsägandebiträde, avslutar Silas.