Tillsammans mot en bättre vård

– Vi är med och påverkar den svenska vårdens utveckling – och därmed även hela det svenska samhällets utveckling, summerar förbundsordförande Sineva Ribeiro.

Här på Adolf Fredriks Kyrkogatan mitt i Stockholm huserar Vårdförbundet som kämpar för att Sveriges vård ska fortsätta hålla hög klass med goda arbetsvillkor. Enligt Sineva Ribeiro, som själv arbetat 25 år som sjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är standarden på den svenska vården fortfarande bra, men blir allt sämre. Speciellt om man jämför med de andra nordiska länderna.

– En ny rapport visar exempelvis att antalet anmälda vårdskador ökar, men att antalet dödsfall orsakade av vårdskador har minskat. För fyra år sedan skedde 3 000 dödsfall årligen till följd av vårdskador. I dag har den siffran sjunkit till cirka 1 400 varje år, säger Sineva Ribeiro.

Även om trenden går åt rätt håll menar hon att det ändå är för många – nästan fyra per dag som dör på grund av sina vårdskador.

– Det är alldeles för mycket!

Bättre arbetsvillkor
Vårdförbundets medlemmar är legitimerade sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinsk analytiker och röntgensjuksköterskor, fyra yrkesgrupper som det råder stor brist på och som är väldigt svårrekryterade i hela landet.

I dag har förbundet drygt 114 000 medlemmar och oavsett om du är chef, egenföretagare eller student är du välkommen som medlem, så länge du har en legitimation från ett av dessa fyra yrken.

En alltid lika viktig fråga för Vårdförbundet är medlemmarnas arbetsvillkor, i synnerhet sjuksköterskornas som är förbundets största medlemsgrupp.

– Tidigare fanns så kallade nattsjuksköterskor, men det finns inte kvar i dag eftersom man inte orkar arbeta heltid inom vården under nattetid. De som anställs i dag arbetar i stället dags-, kvälls och nattpass. Trots det räcker oftast inte den lediga tiden till för att återhämta sig mellan arbetspassen, säger Sineva Ribeiro och tar intensivvårdssjuksköterskor som exempel där 40 procent går ner i tid eftersom de inte orkar arbeta heltid.

Dessutom har antalet specialistsjuksköterskor sjunkit med 20 procent under 20 år, samtidigt som vården blir allt mer avancerad.

– Det man satsar minst på inom vården är att utbilda den personal man redan har. Sjuksköterskor får väldigt lite kompetensutveckling, ibland ingen alls. Men eftersom det är en bransch full av innovationer måste man utveckla sig hela tiden, menar Sineva Ribeiro, som under sina fyra år som förbundsordförande varit med och förändrat mycket.

En självklarhet att gå med
Att gå med i Vårdförbundet är för Sineva Ribeiro en självklarhet, i alla fall om man vill vara med och påverka.

– Tillsammans är vi starka. Tyvärr tar vi självklara saker i dag för givet, som fem veckors semester och föräldraledighet. Men det är saker som fackföreningsrörelsen kämpat för att det ska finnas.

– Se på barnmorskeupproret för två år sedan, det har gett effekt. Nu har regeringen avsatt tre miljarder kronor till förlossningsvården och kvinnohälsan, som vi hoppas att våra barnmorskemedlemmar får inflytande över, tillägger Cecilia Sandahl, Vårdförbundets presschef.

Huvuduppdragen för Vårdförbundet är att stärka medlemmars självförtroende, talan och arbetsvillkor. Men väl så viktigt är att utveckla både professionerna och hälso- och sjukvården. Både Sineva Ribeiro och Cecilia Sandahl tycker det är kul att se att många yngre medlemmar tar för sig och kämpar för sin sak. Och eftersom efterfrågan är stor på Vårdförbundets fyra professioner söker sig många vidare om villkoren är för dåliga.

År 1960 legitimerades sjuksköterskor i Sverige för första gången och var då den sista arbetsgrupp som fick reglerad arbetstid. Som sjuksköterska fick man innan dess inte gifta sig, man skulle helst bo på sjukhuset och vara tillgänglig dygnet runt.

– Dessutom var du tvungen att komma från en rik familj som kunde försörja dig eftersom du inte fick någon lön. Bertha Wallin, som var den första ordförande för Vårdförbundets föregångare, avgick till och med när sjuksköterskorna under en kongress krävde lön för sitt arbete.

Fler överlever
Om man ser till historien har väldigt mycket hänt gällande sjuksköterskors arbetssituation. Sineva Ribeiro påpekar att även löneutvecklingen går också åt rätt håll – dock väldigt långsamt.

– Sjuksköterska är inte ett kall, som många verkar tro, utan ett yrke som kräver studier – och studier kostar och måste betalas av.

Självklart finns mycket kvar att göra. I dag står exempelvis 1 200 vårdplatser stängda i Sverige varje månad och de som drabbas är patienterna.

– På varje möte vi går på lyfter vi de frågor som vi kämpar för. Vi finns där för alla som behöver vård, men vi är inte villiga att själva bli sjuka på köpet.

Sjuksköterskebristen är den enskilt största anledningen till att Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per tusen invånare i hela Europa. Detta beror på att villkoren inte är tillräckligt bra för sjuksköterskor.
En rapport från Vårdförbundet visar att 11 000 specialistsjuksköterskor saknas år 2025 om ingenting görs, men redan nu har kommuner och landsting i hela landet oerhört svårt att rekrytera.

Men trots rekryteringssvårigheter och försämrad vård har det aldrig räddats så många patienter som det gör i dag, personer som bara för 10–15 år sedan inte överlevde av olika orsaker.

– Vårdbranschen är innovativ, lukrativ och innefattar fantastisk kunskap och erfarenhet hos de verksamma. Därför är det kul att det är kö till nästan alla vårdutbildningar, avslutar Sineva Ribeiro.